Utredning om vägen till självkörande fordon

Utredningen Vägen till självkörande fordon, som letts av Jonas Bjelfvenstam, föreslår ökade möjligheter till försök med förarlösa fordon, krav på lagring av vissa data för självkörande fordon samt att vid fullt automatiserad körning övergår trafikansvaret från föraren till ägaren av fordonet.

Trafikreglerna har huvudsakligen tillkommit när alla fordon kördes manuellt. De är därför inte avsedda för eller anpassade till automatiserad körning, konstaterar utredningen Vägen till självkörande fordon, som letts av Transportstyrelsens generaldirektör Jonas Bjelfvenstam.
Utredningens uppdrag har varit att komma med lagförslag för att skapa förutsättningar för en introduktion av automatiserade fordon. Utredningen har alltså ställts inför utmaningen att skapa ett regelverk för något som ännu inte finns; fullt automatiserade fordon utan förare. Samtidigt tar automatiska körsystem över en allt större del av förarens uppgifter. Med en allt mer uppkopplad, digitaliserad och automatiserad transportsektor är utvecklingen mot självkörande fordon redan igång, konstaterar utredningen.
Utgångspunkten har därför varit att bejaka en snabb introduktion av fordon med automatiserade funktioner. Utredningens förslag ska påbörja en anpassning av regelverken, så att dessa inte hindrar utvecklingen av nya lösningar. Enligt utredningen krävs en förändring av regelverket i flera steg för att utvecklingen kan ske på ett säkert och hållbart sätt.
På kort sikt, de närmaste fem åren, föreslår utredningen en anpassning av det svenska regelverket för att förbereda för automatiserad körning samt möjliggöra en introduktion av högt eller fullt automatiserade fordon. Det ska möjliggöra en marknadsintroduktion av vissa automatiserade fordon och försök med avancerade automatiserade funktioner för kolonnkörning (platooning), godstransporter och persontransporter.
Utredningen föreslår en ny lag och en ny förordning om automatiserad fordonstrafik, med bland annat ett nytt förarbegrepp. Enligt förslaget ska en förare kunna befinna sig såväl i som utanför ett fordon eller framföra fordonet med fjärrkontroll på avstånd. En förare kan köra flera fordon och ett fordon kan ha flera förare. Detta innebär att en förare exempelvis kan svara för flera fordon vid kolonnkörning eller rangering av fordon. Tillstånd till försöksverksamhet ska normalt krävas.
Under automatiserad körning ska föraren inte ha något övervakningsansvar och inte vara straffrättsligt ansvarig för de uppgifter som det automatiska körsystemet utför. Men då ska också ett sådant fordon kunna stanna på ett trafiksäkert sätt, om det uppstår en situation som inte kan hanteras på annat sätt.
I utredningens förslag framgår också att under automatiserad körning är det fordonsägaren som är ansvarig för att fordonet förs enligt gällande trafikbestämmelser. Då är det också ägaren som får betala en sanktionsavgift, ungefär motsvarande de böter som en förare skulle ha fått erlägga för en motsvarande trafikförseelse.
Efterlevnaden av trafikreglerna ska liksom för annan vägtrafik kontrolleras av polisman eller bilinspektör och Transportstyrelsen föreslås besluta om sanktionsavgift.
För automatiserade fordon konstruerade att kunna föras både automatiserat och manuellt ska vissa uppgifter sparas. Exempelvis fordonets identitet, tidpunkterna för när automatiserad körning aktiveras och inaktiveras samt när fordonet begärt att föraren ska överta körningen. Även fordonets hastighet ska kunna lagras.
Lagring av uppgifterna föreslås ske under längst sex månader. Vid registrering ska tillverkare/importör söka tillstånd att lagra uppgifterna och anmäla lagringsansvarig.
Utredningen föreslår också ett par nya trafikmärken för automatiserad körning. Regelförändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.

Läs mer och anmäl dig till Bilpolicydagarna i Malmö den 19 mars och Stockholm den 21 mars

Skriv ut

FavoriteLoadingLägg till som favoritFacebooklinkedin

Du kanske också gillar...

Kommentera