Så kan svenska elpriser påverkas 2025–2026
Norges pristak på 40 öre/kWh och Danmarks sänkta elskatt – möjliga effekter för Sverige
Norge inför från och med 1 oktober 2025 den så kallade ”Norgespris” för hushåll. Modellen innebär att hushåll frivilligt kan välja ett fast pris på 0,40 NOK (40 öre) per kWh exklusive moms. Schablonen gäller till utgången av 2026 och prisnivån kan justeras årligen från 2027. Förutom elpriset tillkommer nätavgifter, skatter och eventuella påslag.
Danmark aviserar samtidigt en kraftig sänkning av elskatten (elavgiften) från 72,7 öre/kWh till 0,8 öre/kWh – EU:s minimiskatt – för åren 2026 och 2027. Syftet är att dämpa hushållens kostnader och stärka konkurrenskraften.
Möjliga effekter för Sverige
Eftersom de nordiska länderna är sammankopplade via Nord Pools elmarknad påverkas priserna av import och export mellan elområden och länder. När el blir billigare för slutkunder i Norge och Danmark ökar normalt efterfrågan. I Norge kan lägre kundpris minska incitamenten att spara under dyra timmar, vilket riskerar att minska exporten mot Sverige just när behovet är som störst. Det kan höja marginalpriset i södra Sverige där import ofta behövs.
Samtidigt kan hög vindkraftsproduktion i Danmark vissa timmar leda till ökat utbud i regionen och pressa ner priserna – effekten blir därför ojämn över tid och beror på väder, tillgänglig produktion, vattenmagasin och överföringskapacitet.
Vilka områden påverkas mest?
Påverkan väntas bli störst i elområde SE4 och SE3, där importflöden och flaskhalsar oftare styr priset. I SE1–SE2 (norra Sverige) är effekten generellt mindre då lokal produktion och lägre efterfrågan ofta håller priserna nere.
Kostnaderna för statskassorna bedöms vara betydande. Norska regeringen har preliminärt uppskattat utgifterna för Norgespris till omkring 1,3 miljarder NOK under 2025 (oktober–december) och cirka 6,5–7 miljarder NOK under 2026, beroende på anslutningsgrad och prisnivåer. Den danska skattesänkningen har uppskattats till cirka 14 miljarder DKK under två år.
• Räkna med periodvis högre timpriser i SE3–SE4 under höglast, särskilt vid minskad norsk export.
• Effekten kan bli liten eller tillfälligt dämpande när vindkraftsproduktionen är hög i regionen.
• Följ utvecklingen av överföringskapacitet, vattenmagasin och kärnkraftsdrift – dessa faktorer kan övertrumfa politiska åtgärder.
Slutsats
Sammantaget talar mycket för att södra Sverige får något högre prisnivå i utsatta timmar vintern 2025/26 och under 2026, medan norra Sverige påverkas mindre. Den exakta effekten är dock beroende av väder, produktion och flöden mellan elområden.
