”Regeringen, ett år utan miljöbilsdefinition är inte seriöst”

Det har gått ett år sedan myndigheternas miljökrav för nya bilar försvann. Resultatet har blivit att myndigheterna köper nästan bara dieselbilar. Och regeringen verkar inte ha bråttom att få igång ett nytt regelverk. Ett dagsfärskt besked är att man fortfarande, efter ett år, ”bereder frågan”.

- Det är uppenbart att regeringen struntar i vilka bilar statens myndigheter köper in och använder, säger tjänstebilsexperten Ronny Svensson, VD på Ynnor AB, som ser risken att andra bilköpare tappar förtroendet för regeringens klimatpolitik.
Det nya bonus malus-systemet innebar också att den femåriga skattefriheten för miljöbilar försvann. Ja, faktum är att själva definitionen av miljöbil försvann ur lagtexten, och den styrde bland annat vilka bilar de statliga myndigheterna får köpa och leasa.
Flera av remissinstanserna till förslaget om bonus malus-systemet pekade på behovet av en ny miljöbilsdefinition. Bland annat SKL, Miljöförvaltningen i Stockholm, Klimatkommunerna och Eon. Power Circle och Nissan-Renault kom till och med med förslaget att en ny definition skulle kunna omfatta endast klimatbonusbilarna. Ett förslag som regeringen valde att förbise.
Inför det nya bonus malus-systemet blev det bråttom och Transportstyrelsen fick regeringens uppdrag att på mindre än ett par månader komma med förslag till en ny miljöbilsdefinition som ska vara ”utmanande och gynna de miljömässigt bästa bilarna på den svenska marknaden. Samtidigt ska kravnivåerna vara så avvägda att det finns en tillräcklig tillgång till bilar som uppfyller olika transportbehov”.
Och det gjorde Transportstyrelsen. Tre olika alternativ presenterades, i god tid innan den gamla miljöbilsdefinitionen blev ogiltig, och sedan hände inte mer i den frågan.
Trots remissinstansernas varningssignaler agerade inte regeringen och Lagrådet lämnade bonus malus-förslaget utan erinran, och den 1 juli 2018 infördes det nya skattesystemet. Samtidigt blev riktlinjerna för myndigheters bilköp ogiltiga, och så har det varit sedan dess.
- Så sent som idag fick vi på Ynnor samma svar från regeringskansliet som vi fått de senaste månaderna: Vi bereder frågan. Nu har ett år gått, det är inte seriöst, konstaterar Ronny Svensson.
Bristen på regelverk syns också i Transportstyrelsens egna statistik över myndigheternas bilar, som man samlar in på uppdrag av och rapporterar till regeringen.
- Förra året var tre av fyra nya myndighetsbilar dieseldrivna, konstaterar Ronny Svensson, och trots att regelverket säger att bilar som kan också ska köras på förnybara bränslen i största möjliga utsträckning, så tankades endast 30 procent av myndigheternas etanol- och gasbilar med E85 och fordonsgas förra året.
Ett år har gått och inte mycket har hänt. I mars i år utlovade infrastrukturminister Tomas Eneroth i riksdagen att ”den nya miljöbilsdefinitionen ska vara utmanande och gynna de miljömässigt bästa bilarna på den svenska marknaden. Samtidigt ska kravnivåerna vara så avvägda att det finns en tillräcklig tillgång till bilar som uppfyller olika transportbehov.”
Ja, det stämmer, ordalydelsen är exakt den samma som i uppdraget till Transportstyrelsen ett år tidigare.
- Men med tanke på att regeringen idag låter myndigheterna strunta i det befintliga regelverket, säger Ronny Svensson, så riskerar hårdare upphandlingsregler ändå att bara bli ett slag i luften.
- I förlängningen är risken större än så, att bilköparna tappar förtroendet för den politiska viljan till faktisk förändring, när regeringen inte ens kan se till att myndigheterna köper in de klimatbästa bilarna och kör dem på de klimatbästa drivmedlen.