Fabriksutsläpp

Bilar bidrar med en viss miljöbelastning genom de utsläpp som sker vid fabrikerna, där bilarna tillverkas och monteras. Det kan gälla utsläpp av lösningsmedel från billackeringen, utsläpp av förorenat vatten och de sopor som fabrikerna genererar i form av spill och restprodukter. Även den energianvändning som krävs för att tillverka bilarna bör räknas hit. Att rena bilfabrikernas utsläpp har visat sig vara mycket enklare än att rena de enskilda bilarnas avgaser. Vid en stor bilfabrik går det att installera dyrare, bättre och större reningsanläggningar än vad som skulle få plats i en personbil. Jämfört med vägtrafikens samlade utsläpp är miljöbelastningen från fabrikerna därför ganska liten. Många tillverkare har under de senaste decennierna minskat sina utsläpp avsevärt, bland annat beroende på hårdare myndighetskrav och en ökad miljöopinion. Att vid ett bilköp väga in miljöbelastningen i tillverkningsledet är mycket svårt. Dels är det besvärligt att få in uppgifter från biltillverkaren om vilken miljöpåverkan tillverkningen leder till, dels är det svårt att veta hur detta ska bedömas i förhållande till bilens övriga miljöprestanda. Särskilt stort blir problemet om bilen är tillverkad utomlands. Hur ska det till exempel gå att få visshet om hur stor miljöpåverkan en viss bilfabrik har i Sydkorea? Det faktum att bilens delar kommer från olika underleverantörer, vars anläggningar också borde beaktas, gör kontrollproblemet närmast oöverstigligt. Att ställa krav på biltillverkarens fabriksutsläpp är alltså mycket besvärligt. Ett effektivare sätt är att begära att biltillverkaren bedriver någon form av miljöstyrningsarbete (till exempel enligt ISO 14001 eller EMAS). En certifiering enligt något av dessa system innebär att företaget redan har gjort en grundlig genomgång av produktionens miljöpåverkan, och att företaget åtagit sig att ständigt minska denna påverkan.