Bilförmån

Uttrycket ”förmånsbil” (en förmånsbeskattad tjänstebil) anges av Skatteverket uppkomma ”...när skattskyldig för privat bruk i mer än ringa omfattning nyttjar bil som tillkommer honom på grund av anställning, uppdragsförhållande eller annan liknande grund”. Förmånsvärdet beräknas på samma sätt för alla bilar, oavsett ålder. Undantag är dock bilar med ett listpris högre än 7,5 basbelopp och minst sex år gamla bilar som var billigare att köpa nya än fyra basbelopp det aktuella inkomståret. Det kan vara dyrare att ha en gammal förmånsbil än en ny. Alla förmånsbilar skattas visserligen på samma sätt, oavsett ålder, men för bilar som är minst sex år gamla finns ett ”golv” på motsvarande fyra basbelopp för det aktuella inkomståret. Inför jämförelsen mellan det faktiska nybilspriset och fyra basbelopp, ska värdet på extrautrustning läggas till det faktiska nybilspriset. Det betyder att värdet på extrautrustningen inte ska ingå i förmånsvärdet, om utgångspunkten är ett nybilspris baserat på ”golvet” fyra basbelopp. Fyra basbelopp kan också användas vid beräkning av förmånsvärdet för minst sex år gamla bilar, vars nybilspris är svårt att fastställa. En rimlighestbedömning görs dock för bilar som kan misstänkas ha kostat betydligt mer. Förmånsvärdet ska beräknas efter nybilspriset för årsmodellen. Det anses vara det pris som bilen hade när den introducerades på den svenska marknaden. De flesta nybilspriser finns med i Skatteverkets nybilsprislista, som publiceras årligen. Om ett introduktionspris saknas, exempelvis på grund av privatimport, ska nybilspriset vara det pris som det kan antas att bilen skulle haft vid en introduktion på den svenska marknaden.