Av Ronny Svensson, YNNOR AB

MARKNADSANALYS

Den svenska personbilsmarknaden växer, men företagen gör det inte. Under årets första sju månader minskade registreringarna på juridiska personer med 6,0 procent. Privatmarknaden står för hela uppgången. För oss som arbetar med tjänstebilar är det den viktigaste slutsatsen i juli statistiken.

Januari–juli 2026 jämfört med motsvarande period 2025.

Det är företagsmarknaden som bromsar

Totalt nyregistrerades 160 535 personbilar under januari–juli, 1,2 procent fler än förra året. Men registreringarna på juridiska personer sjönk från 103 924 till 97 719 bilar. Det är ett tapp på 6 205 bilar.

I juli var utvecklingen densamma. Företagsregistreringarna minskade med 2,8 procent till 9 908 bilar, medan privatregistreringarna ökade med 17,2 procent. Företagens andel av marknaden föll till 53,0 procent, från 57,7 procent ett år tidigare. Ackumulerat har andelen sjunkit från 65,5 till 60,9 procent.

Det här är mer än en svag månad. Företagen avvaktar, förlänger avtal och skjuter på beslut. Osäkerheten handlar inte främst om behovet av bilar, utan om kostnaden och risken: finansiering, restvärden, förmånsvärden, laddning och vilket drivmedel som kommer att vara rätt under hela innehavstiden.

Statistiken över juridiska personer omfattar även leasingbolag, hyrbilsföretag, bilhandel och offentlig sektor. Det är alltså inte en ren försäljningssiffra till slutkunden. Men när den samlade professionella marknaden minskar med 6 procent samtidigt som privatmarknaden växer med nästan 15 procent är riktningen tydlig.

Elbilen växer – men alla elbilar är inte företagsbilar

Elbilen fortsätter framåt. Under årets första sju månader registrerades 66 768 elbilar, en ökning med 19,6 procent. Marknadsandelen steg från 35,2 till 41,6 procent. Det är starkt, men totalsiffran säger inte vilka bilar företagen faktiskt väljer.

Volkswagen ID.7 är fortfarande en utpräglad företagsbil. Nästan 90 procent av årets 3 363 registreringar ligger på juridiska personer. Volvo EX90 har en företagsandel på drygt 90 procent och Volvo XC60 på 76,6 procent. För Volvo EX30 är bilden den motsatta: bara 34,5 procent av årets registreringar och 12,9 procent av julis registreringar låg på juridiska personer.

Vi måste därför sluta tala om elbilen som ett enda segment. Det finns elbilar som bärs av tjänstebilsmarknaden och andra som huvudsakligen bärs av privatkunder. För generalagenter och återförsäljare betyder det att företagsaffären måste byggas kring rätt modell, finansiering och restvärde – inte bara kring drivlinan.

Volvo tappar mer än 4 000 företagsregistreringar

Volvo är fortfarande det viktigaste märket på den svenska företagsbilsmarknaden, men utvecklingen är tydlig. Under januari–juli registrerades 18 981 Volvobilar på juridiska personer. Det är 17,6 procent färre än förra året och ett tapp på drygt 4 000 bilar.

Samtidigt ökade Volvos privatregistreringar med 55,7 procent. Företagsandelen av märkets registreringar sjönk från 80,8 till 69,0 procent. I juli var den nere på 54,2 procent.

Det betyder inte att Volvo plötsligt har förlorat sin position som företagsbil. Men det visar att modellmixen förändras. EX30 och EX/XC40 breddar märket på privatmarknaden, medan flera traditionellt starka företagsmodeller tappar volym. För Volvo blir uppgiften att både behålla tjänstebilsföraren och bygga en starkare privatmarknad – utan att prispressa restvärdena.

Volkswagen tappar – Toyota går mot strömmen

Volkswagen registrerade 12 543 personbilar på juridiska personer, 17,7 procent färre än förra året. Här minskar även privatmarknaden. ID.7, som är starkt beroende av företagen, har tappat 32,6 procent ackumulerat. När en modell med nästan 90 procents företagsandel backar får det snabbt genomslag i hela märkets företagsvolym.

Toyota visar att nedgången inte är ofrånkomlig. Märket ökade registreringarna på juridiska personer med 3,4 procent till 7 261 bilar. Privatmarknaden ökade ännu mer, vilket gör att företagsandelen sjunker trots att företagsvolymen växer.

Toyotas resultat visar värdet av en bred drivmedelsstrategi. Företagen befinner sig i olika faser av elektrifieringen. Elbil är rätt för många, men inte för alla körmönster och verksamheter. Den leverantör som kan erbjuda elbil, laddhybrid och elhybrid – och samtidigt visa en trovärdig TCO – har ett starkt läge.

Laddhybriden har blivit ett bilpolicyproblem

Laddhybridernas marknadsandel minskade från 26,2 till 24,5 procent. Samtidigt har de nya WLTP-reglerna flyttat stora volymer till högre utsläppsgrupper. Antalet registrerade personbilar i intervallet 51–90 gram koldioxid per kilometer ökade från 1 317 till 25 153 bilar.

För företagen får detta en direkt konsekvens. En bilpolicy med gränsen 50 gram kan plötsligt stänga ute laddhybrider som tidigare var godkända. Att bara höja gränsen är dock en alltför enkel lösning. Då riskerar företaget att försvaga sin klimatstyrning utan att veta om bilarna faktiskt laddas.

Ynnors rekommendation är att laddhybriden bedöms genom en kombination av TCO, elektrisk räckvidd, laddmöjlighet och faktisk användning. Laddhybriden ska vara ett aktivt verksamhetsval, inte en skatte- eller policyprodukt som rullar huvuddelen av milen på bensin.

Förlängning är inte gratis

En rimlig förklaring till den svaga företagsmarknaden är att fler bilar behålls längre. Ett 36-månadersavtal förlängs till 42 eller 48 månader. Det minskar nyregistreringarna nu, men flyttar bara ersättningsbehovet framåt.

Förlängning kan vara klokt, men den måste räknas på. Service, reparationer, däck, stillestånd och övermil kan öka. Samtidigt är det inte självklart att leasingkostnaden anpassas till bilens lägre värde. Den gamla bilen kan därför bli dyrare per månad än den ser ut.

Fleetansvariga bör nu kartlägga hur många avtal som har förlängts, vilka kostnader bilarna fått efter ordinarie avtalstid och när de uppskjutna bytena kommer. Annars riskerar företaget både en kostnadspuckel och en beställningspuckel.

Rabatten är inte affären

När företagsmarknaden minskar blir konkurrensen hårdare. Då kommer också de stora rabatterna. Men skillnaden mellan en bra och en dålig företagsbilsaffär finns sällan i rabatten ensam.

Den verkliga kostnaden avgörs av inköpspris, finansiering, försäkring, skatt och avgifter, drift, underhåll, avskrivning, restvärde, 50 procent icke-avdragsgill moms på leasingavgiften och sociala avgifter på förmånsvärdet. För förmånsbilen måste även nettolöneavdrag och skatten på det reducerade förmånsvärdet hanteras korrekt.

En bil med hög rabatt men svagt restvärde kan vara betydligt dyrare än en bil med lägre rabatt. En låg leasingavgift kan dölja en aggressiv restvärdessättning eller kostnader som hamnar vid avslutet. Det är därför TCO, inte rabattprocenten, som måste styra bilvalet.

Ynnors slutsats: hösten avgör om tappet är uppskjutet eller permanent

Företagsbilsmarknaden har inte kollapsat, men den har tydligt tappat fart. Företagen köper och byter färre bilar trots att totalmarknaden växer. Samtidigt fortsätter elektrifieringen och modellernas företagsandelar förändras snabbt.

Den avgörande frågan är om företagen börjar genomföra de bilbyten som skjutits fram. Om förlängningarna fortsätter kan företagsmarknaden förbli svag även under hösten. Om de uppskjutna bytena realiseras kan marknaden däremot vända snabbt.

Vårt råd är att inte vänta på marknaden. Uppdatera bilpolicyn för de nya utsläppsvärdena, kontrollera de förlängda avtalen och jämför modeller med en fullständig TCO. Företagsbilsmarknaden är på väg in i en period där bra data och tydlig styrning blir viktigare än någonsin.

Källa: Månadsrapport Nyregistreringar juli 2026. Med företagsmarknaden avses registreringar på juridiska personer, vilket även omfattar bland annat leasingbolag, hyrbilsföretag, bilhandel och offentlig sektor.

Ynnor • augusti 2026