Finansiell leasing? Skatteverket ändrar i sitt ställningstagande. Håll tungan rätt i mun när du leasar bilen till företaget.

Att man inte får dra av momsen när man köper in en personbil till företaget vet nog alla. Dock finns det undantag tex för taxiföretag och bilskolor.

Om du leasar bilen däremot har du möjlighet att dra av halva momsen för leasinghyran om leasingkontraktet uppfyller vissa kriterier. Dessa kriterier bestäms utifrån redovisningsregler och Skatteverkets regler (tolkningar av ML) som man kan läsa om i Skatteverkets rättsliga vägledningar på deras hemsida. Dessa uppdateras löpande i den senaste uppdateringen från i somras blev det tydligare att man har rätt att dra av halva momsen vid operationell leasing, vilket tidigare alltid varit upp för diskussion bland moms experter. Det som däremot ställer till det är att man i stället gjort det lite otydligare när det gäller finansiell leasing. Detta tyvärr genom lite olyckligt språkbruk och otydlig hänsyftning. Nedan har vi gjort ett utdrag från Skatteverkets hemsida (kursivt). Det Skatteverkets ställningstagande i detta fall utgår från är de ändringar i ML (momslagen) om när en vara anses levererad.

 Grundfrågan blir då, är Finansiell leasing att anse att varan är levererad dvs är hela transaktionen bara ett maskerat  avbetalningsköp för att kunna dra av momsen?

4 Bedömning

4.1 Leverans av vara

Med leverans av varor avses bl.a. faktiskt överlämnande av en vara i överensstämmelse med ett avtal om uthyrning av varor under en viss tid, enligt vilket äganderätten normalt ska övergå senast när den sista betalningen har gjorts.

Ett avtal om finansiell leasing utgör leverans av vara när det framstår som uppenbart att avtalet faktiskt innebär att det är fråga om en leverans av vara och inte sådan uthyrning som är en tjänst. Så är fallet i när någon av följande två situationer är uppfyllda.

• Det framgår av avtalet att äganderätten till varan övergår till köparen vid utgången av avtalstiden genom att köparen är tvungen att antingen köpa varan eller anvisa annan köpare.
• Det finns en köpoption och det är redan vid undertecknandet av avtalet klarlagt att utköpspriset vid hyrestidens slut är så pass lågt i förhållande till varans beräknade marknadsvärde vid samma tidpunkt att det framstår som uppenbart för köparen att det enda ekonomiskt rationella alternativet är att överta varan.

En sådan självständig mervärdesskatterättslig bedömning ska göras oavsett de civilrättsliga redovisningsreglerna och oavsett inkomstskattereglerna.

Enligt utdraget ovan är det alltså en självständig bedömning av varje enskilt leasingkontrakt som måste till för att avgöra om momsen kan lyftas eller inte.

Den första grundfrågan är det väl inga konstigheter. När det gäller billeasing av personbilar så avtalar man inte att äganderätten övergår till Leasetagaren vid leasingtidens slut, utan det enda kravet är att leasingtagaren skall lösa bilens restskuld till leasingbolaget, detta för att inte riskera momsavdragsrätten vilket är den enda fördelen gentemot ett vanligt avbetalningskontrakt.

Den andra grundfrågan är knepigare. När det gäller köpoption så kan man säga att alla leasing kontrakt innehåller en köpoption för det står ju Leasingtagaren fritt att sälja bilen till vem denne vill för att få ihop pengarna till att lösa restskulden till leasingbolaget. Dock måste man lösa restskulden först för annars kommer inte Leasingbolaget att släppa den spärr för ägarbyte som finns i bilregistret hos Transportstyrelsen.

Men för att det inte skall vara uppenbart från början att hela upplägget med leasingkontraktet var att Leasetagaren skulle ta över bilen och samtidigt dra moms så kan man inte sätta hur låga restvärden som helst utan dessa måste stå i ett förhållande till ett förväntat marknadsvärde när leasingavtalet löper ut.

Men så skriver Skattemyndigheten även:

Artikel 14.2 b i mervärdesskattedirektivet är tillämplig om ett utnyttjande av optionsrätten, även om det i formellt hänseende är frivilligt, i praktiken utgör det enda ekonomiskt rationella alternativet för leasingtagaren. Så kan exempelvis vara fallet om det följer av avtalet att summan av de avtalsenliga betalningarna vid den tidpunkt då det blir möjligt att utnyttja optionsrätten motsvarar varans marknadsvärde och att utnyttjandet av optionen inte medför någon ytterligare utgift av betydande mått för leasingtagaren (C-164/16, Mercedes-Benz, punkt 38).

Detta innebär att om du skulle pricka in exakt rätt när du satte restvärdet i ditt leasingkontrakt så att det motsvarar marknadsvärdet på bilen vid kontrakts slutet så tycker lagstiftaren att det är det enda ekonomiskt rationella att ta över ägandet av bilen och därmed egentligen gjort ett avbetalningsköp.

Det är för tidigt att dödförklara den finansiella leasingen av personbilar men det  behövs verkligen klargöras inte bara av Skatteverkets jurister utan även i rättspraxis hur detta blir i verkligheten.